Näe vet ni vad

Jag har förlorat en av mina internetbästisar and it hurts, fan.
Iofs tycker jag att själva "tjafset" var skitlöjligt.
Sen en annan sak är att inte ens kunna svara eller säga något
utan bara ignorera. Herregud. Trist bara att man haft kul ihop
och snackat om massor, men inte ens ha vettet att tacka och
bocka men säga hejdå? Han var den jag snackade mest med
under hela min pluggpsykos. Liksom det var ju en person som
bara var på "låtsas", men det betyder fan inte att jag inte brydde
mig. Mina vänner vet att jag är en väldigt omtänksam person.
Klart jag ville träffa honom, lära känna honom IRL, men det var
liksom inte sånt där fjanteri med känslor. Även om jag kan ha
varit flörtig, men det tillhör väl också min personlighet. DET som
stör mig är att ignorera, inte blocka eller säga "Vill inte snacka mer. Bye"
Det lilla kan man väl i alla fall få. SHIT. Alla har ett liv utanför internet.
Internet är på låtsas, men om man har snackat så mycket är väl det
en liten skitsak som man ändå kan förmå sig. Han var jävligt bra på
att peppa mig så jag faktiskt tog tag i saker och han har ställt upp
väldigt mycket på mig när jag var needy och allmänt cp. Så jag
tackar honom för att han fanns där när jag behövde honom.
Tack och bock! Beundrar din självkänsla etc etc...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0