caprisonne

Motgångar hela jävla tiden, snacka om att samhället har vänt mig ryggen.
Jag har inte ens orkat skriva något om det i bloggen, inte något överhuvudtaget.
Några vet om lite, men ingen vet om allt. Fyfan vad jag hatar mitt liv just nu.
Ja, jag vet, det låter melodramatiskt men det är så. Jag hade en mardröm
i natt om att det fanns kolsvarta moln på himlen och blixtar som slog ner.
Det var vatten överallt, så man kunde lätt dö om en blixt slog ner i närheten.
Varje gång man såg en ljusstråle, blundade man och önskade att man skulle
kunna öppna ögonen igen. När jag vaknade, kände jag tvärtom, önskade
jag att jag aldrig mer sett mitt eländiga liv och att ingen annan heller gjort det.
Papperälskande byråkratiska ovänner, hur fan hade ni tänkt er? Idioter.

WAITING FOR SATAN TO BLESS THEIR SINS

Jag älskar mina vänner dock.